Krönikor

Krönikor

  • Kronikor_islossning
  • Kronikor_barfotabarn

  • I_blbrsskogen
  • vinterbild-09

 

Höstkrönika

Ovanligt för årstiden

När jag tänker hösten så associerar jag till fina färger, klar höstluft, svamp och bärplockning, älgjakt, höstskörd, varmare kläder och höststormar. När höststormarna viner är det skönt att kura ihop sig framför den öppna spisen, läsa en bra bok och lyssna när vinden viner utanför fönstret.

Om jag nu skulle se något som inte passar årstiden, något ovanligt, då kan jag bli lite fundersam. Som när jag såg en man ro en trävit eka på Västerdalälven. Det är ju inte så ovanligt. Jo, det kändes faktiskt det, när ekipaget gled fram genom vattnet och snöflingorna virvlade runt och gjorde ekan nästan osynlig. Men vem är det som säger, vad som är ovanligt och vad är normalt?

När jag arbetade i skolan med ämnet bild så gav jag eleverna en uppgift som handlade om att göra något tvärtom. De skulle alltså måla en teckning med himmel, ett träd och gräs. Men färgerna fick inte vara, de som vi ofta säger, att är normalt för dessa motiv. Resultatet blev strålande och de elever som hade hämningar över att inte kunna måla överhuvudtaget, de målade med brinnande iver. För nu var det inte någon som kunde säga att motiven de målade skulle se ut på ett visst sätt. Eleverna målade träd som var lila och gräs som var orange. Jag kan säga att det blev underbara målningar!

Så tänk på, att du kan faktiskt göra saker som inte är vanligt och normala för årstiden. Det gäller nog andra saker också, även när det gäller oss människor…vem sjutton är normal?

Så prova på att göra något ovanligt, kanske kan det vara att springa barfota i snön, grilla ute i 15 graders kyla, vinterbada eller något annat ovanligt. Om du skulle söka upp en plats dit du självklart skulle gå en varm sommardag, kan det bli väldigt magiskt en kall vinterdag.

 Må så gott i höstvädret!

 Det här är Ulrika Lissmyr som skriver på stornetä (Internet)

 

Vinterkrönika

Hemlängtan i vintertid

Tåget rusar fram genom det mörka landskapet. I fönstren lyser lampor i de flesta hus vi passerar. Jag hinner se hur familjer sitter runt borden och kanske äter de kvällsmat och diskuterar hur deras dag har varit. Snön yr upp från rälsen så vissa fönster på tåget är helt övertäckta av snö. Jag längtar hem till mitt eget hus, mina upplysta fönster och min familj. När jag är ute på resa, längtar jag hem oftare och mer intensivt på vintern. Det blir mörkare tidigare på eftermiddagen och det känns nästan som om jag vill göra som björnen - krypa in i ett ide. Jag vill hellre kura skymning hemma med en bra bok och med familjen runt mig, när vinterstormarna yr utanför husknuten.

Att man känner mer hemlängtan på vintern kan ju också bero på att det är bökigare med alla kläder man måste ha med sig. Det här innebär fler väskor och mer trängsel på tågen. En gång klev jag på tåget bland de första passagerarna i Stockholm. Jag skulle sedan byta i Sala. Då var det mycket bråttom och min väska låg längst ner, under alla andra väskor! Jag fick ta hjälp av en yngre kille som såg ut som en bodybuilder och trots det var det med näppe han orkade lyfta alla väskor så att jag fick tag i min egen väska och hann med tåget.

Tågen blir också mer försenade under vintertid och det blir mer väntan. Jag har tillbringat många timmar på stillastående tåg, på grund av snötunga träd som gett vika och lagts sig över rälsen. När jag väl är på hotellrummet njuter jag på rummet i min ensamhet, läser och ser på TV. På morgonen äter jag den goda hotellfrukosten med bacon och äggröra, goda smörgåsar, havregrynsgröt eller fil, ananas och melon skurna i små goda bitar och dricker the. Jag kan sitta där och äta i lugn och ro, läsa tidningen och titta på alla affärsmän och affärskvinnor i sina kostymer eller finare vardagsklädsel. Ibland dyker det upp japaner i pyjamas och mjuka pälstofflor. Då lyfter en och annan frukostgäst på ögonbrynen och småler. Även jag gör det, för jag tycker att det är så underbart att dessa japaner inte verkar bryr sig om vad andra tycker. Tänk om jag skulle våga gå ner till frukostmatsalen på ett hotell i mitt röda nattlinne, bara för att få se minen på alla. Du kan vara säker på att just den morgonen, sitter det en ”malungsa”vid ett bord på just mitt hotell!

Ha det nu så gott i vintermörkret var du än befinner dig, om det så är på ett tåg, hemma eller på något hotell.

 Det här är Ulrika Lissmyr som skriver på stornetä (Internet)

 

Vårkrönika

Nu är våren på väg

Varför har vi så bråttom? Jag och en bekant diskuterade detta ämne härom veckan och han undrade just det. ”Vad har vi människor så bråttom till?” Är det till din egen grav eller... dit kommer vi alla en dag, men för guds skull passa på och ta dagen som den kommer och njut av att bara vara.

Vi som bor här i Dalarna har så mycket gratis. Frisk luft, tystnad och jag kan sätta på mig längdskidorna nedanför trappen på vårt hus och bara skida iväg genom skogen. Det är så härligt att njuta av denna vinter som vi har haft, men våren lurar på oss runt hörnet. Ljuset som klamrar sig fast, senare och senare för var dag som går. Varje år blir jag lika förvånad över hur ljust det är på eftermiddagen i mitten av mars. 

Njut av de sista  vinterdagarna. Sedan kan du fundera på om tiden snart är mogen för takdropp och vårkvitter från fåglarna, en tidig morgon i april. Följ med mig ut på trappen. Sitt där och känn solen värma upp din vinterfrusna kropp.
Blunda och känn solstrålarna från vårsolen…snart är de här!

Det här är Ulrika Lissmyr som skriver på "stornetä" ( internet )

 

Sommarkrönika

Sommar och djur

Sommaren är här och sommar innebär också ledighet och tid för funderingar av lite av varje. Att se kossor på bete och att höra deras stillsamma idisslande är väl en upplevelse som inger oss människor lugn. Kossor ja, de bara tuggar och glor. Har du tänkt på att kossan producerar mjölk bara genom att ta det lugnt och äta? Vi skulle kunna lära oss mycket av djuren, katten som ligger helt avslappnad och spinner. Så vaknar den och sträcker på sig så gott. Alla leder tänjs ut. Tänk så skönt. Jag ska börja sträcka på mig på det viset när jag vaknar, mKoren jag antar att jag inte kommer att se lika graciös ut som katten och att det kommer att knastra i lederna som av elden i spisen.

Jag har också funderat på varför vissa djur är bara i en storlek och andra i flera. Jag har läst att katten härstammar från Egypten och det sägs att katten är en blandning av djungelkatt och afrikansk vildkatt. I Sverige har de funnit fynd av katter från äldre järnåldern och från början ansågs katten vara ett lyxdjur. Hunden härstammar från vargen och förmodligen sägs det att den tämjdes redan under istiden. Hunden finns i många raser och till skillnad från katten i olika storlekar. Katter och kaniner är det nästan alltid samma höjd på, medan hundarna finns i alla valörer och olika storlekar. Varför är det så?Men åter nu till detta lugn som vi stressade människor så väl behöver.

När man besöker vissa länder så infinner sig ett lugnare tempo inte bara för att man själv råkar vara ledig och på semester. Nej det här lugnet finns redan i landet. Det här begreppet ”kommer jag inte idag så kommer jag i morgon” tycker jag passar just i dessa länder. På något ställe i Afrika, hörde jag berättas om en turist som frågade vilken tid bussen gick och fick till svar. – Bussen går när den blir fullsatt. Intressant påstående, för tänk om detta fenomen hade funnits i Malung. Då hade vi malungsbor fått vänta länge… De som är i Västerdalarna på tillfälligt besök förstår inte riktigt att bussen eller tåget bara går vissa dagar eller tider. I samband med Tjejvasan för några år sedan kom det in två yngre kvinnor från Stockholm på turistbyrån i Mora. De hade olyckligtvis missat tåget som skulle ta dem till starten i Oxberg och frågade personalen: ” När går nästa pendel till Oxberg?” ko_bakom_rumpor_09Personalen svarade kvinnorna: ” Den går nästa år.” Dessa kvinnor trodde att personalen skämtade och blev rent ut sagt förbannade när personalen upprepade samma svar på deras fråga. Detta visar på de skillnader som finns på landet och i städerna. Ja...det finns som sagt mycket att fundera på.

När jag nu har haft mina funderingar om kor så får du en favorit i repris: Barn de både funderar och säger precis som det är. Som mina bekanta, en mamma och hennes två barn. De satt ute en sommardag och åt glass. Det var varmt och de var klädda i bara bikinis. Plötsligt säger den yngsta dotter till den äldre: ”Du är ju en ko!” "Va!" skriker storasyster förvånat, mamman reagerade och tyckte att så kan du väl inte säga. ” Jamen, det var ju inte elakt menat", sa den yngsta. Titta på hennes mage, hon har ju fyra magar.”

…och du som läser min krönika, tänk på att du kan säkert prestera uppgifter lika bra som en ko producerar mjölk, om du tar igen dig i hängmattan i sommar!

Simma lugnt i sommar!

Det här är Ulrika Lissmyr som skriver på "stornetä" ( internet )